
Tmazight a yamazigh twafit n tumeyi, ijjen yurra t ijjen isw it ijjen icc it ijjen ma yuff it……. D cek d netta d winnnnn, nec qa yuggi; rmed zzay i tudart rmed zzay i raxart uca mmet di tudart inuuuuuuuu…….
Izran inu d tma n wayer mani zedghen inuriyen. Scemden aseynu s tisfay n imettawen. Izran inu d timerdrin n tudart a yessagwaden.
Tanfust, Heddu Yserman
Awarni tharyadin i d yarezfen zzerzent raggûaj deg wjenna, irarent s tesfay (les vagues) n wayer (la mer), mgharent dewrent d idurar itfeyyaden x ibuda, d icudad n useynu i d itharaben s wenzar itwetta d s wuran (uru-turut) amecnaw imettawen n temghart umi tecmed teyzem tsa.
Awarni uxeyyeq d ukemmar iyarden ajenna beysent, ruxa yesvha, aseynu iɛarq (quitter) imsedfar d ticudad. Asemmid isseghd rami yuca yuhher qaɛ ifarred qaɛ izzerz redcûr mani d temzaryaden iɛerbab ibarcanen da d diha. Tayyut tdarreɛ i ydurar jar ighadjen nnes, tssehrurud abehrûr x marra udem n wayer.
Zeɛma twandren imuzzaren nni marra huma ad ruren ad arezfen imuzzaren nnedni am rebda. Ajenna yesqar, tfuct day s tbuɛ zi teghmart ghar taghmart mani mma yessiwd it uzir nnes, tmajut (la senteur) n tmûrt i yswin zeg imettawen n ujenna tennufser di tarut n tufut mani yennum reɛwin n wayer acemrar issvûren aked tsisant (la salinité), aman deg wayer tissiqen s tuzzeyzewt darraɛen i yejdi, isudar darraɛen i tefras n marra min d asen yunnuden amen tedarraɛ tyemmat i mmi s axmi akid s temsafad.
Netta di tgharrabut nnes tamezyant ytifrar x weɛrûr n waman yeggûr, tfuct tdeffar idt mermi mma yexzar it itaf it awarn as taredf idt. Yiwed mani wudjghen waman, yessenta inettar tracca amen yeqqar: «S usemqar n arebbi ad ssentigh, d netta i d ayi gh ad ayi yehdan» Yexzar ammu d wmmu yufa mghar netta x wudem n wayer ssarkukkuden day s waman teggen as remhend.
Yeqqim yessawar aked ixf nnes amen yennum rebda yneqq timmar itarezza icten s tennedni ismurdus ta s tennedni s wawar d uharred iqqar: «Imara ruxa twarigh zzat i tasrit n wayer, ma ad t awyegh akid i ghar taddart? Uhu min qqaregh! ad ayi t tnegh temghart inu, ufigh tet d, ad as inigh ad tewwet aftah di radjagh ad ayi d teccûr ict n tracca n wûregh d wedmam, mahend ad dewregh zeg meqranen n dcar marra xezzaren d ghar i, ad sghegh agharrabu am wenni i d smaren di tilibizyun, maca i mani t gh ad sbeddegh? neccin walu ghar negh tamarsiwt mani gh ad tbedda.»
Netta ɛad yessawar itxarras itûrja tarja n uzir yarz itent day s umedduker nnes yekk d x ughezdis nnes itazzer s tgharrabut zi tenni itazren s umutûr, yizzif xaf s iragha dt s uzawar yenna s: «Ahiyya! ahiyya uyûr d, ymar ayi di rqeb yif ac.» Yarr d xaf s umedduker nnes aniymar yenna s: «Ayer yiriw attas, mghar netta ur nnec yehsar a yur n webziz, u mara dja tesghid araq a i di tyemmared smer ayi d recwaghed a tawmat, agra n arebbi da i gh ad yeqqim.» Yekka x ughezdis nnes uca yeɛdu, issedfar as rxezrat amenn iteghzaz tighmas ittemtum yeqqar: «Mana yserman da yedjan, iseppunya (espagnols) yemmaren iserman s wezvru d yijdi tejjan aman izdigen.» Issesmed tifeqqeht, isghery it.
Awarni drus uca yessenta yetlehlih itghennaj iccat s ifassen di tefrewt yeqqar: «Yemma necc war iwwiyen yedji s n hulanda Tinɛacin xaf i d arum deg wnedrar. Yemma wah ya yemma tamghart teqqim mebra yamecri, Iserman ass a mmenghen aked tracca d amenghi, Yemma min xaf i icedden remrac n temzi, Krad n ihanjaren d yemmat sen d yemma teqqar mmi Xaf m itghennajegh a tasrit n rebhar Meɛlik i d gh ad tefghed ict n twara ad nemzar.» Yuca aked tracca teccûr di tisi, yekkar ibedd itemqetmar s ict n tumart temghar itedsa zeg imezzughen rami yuca aked tracca tedqer, yezɛef ancuc izzughar, izzughar yertex tracca nni ghar idaren nnes rami yezra min day s, csint ticerraw, yard idt utebhed…

Mmudejghen zzat s yitran amen d azir, yettu yaqemmum yejj idt yarzem. Tifras n wudem nnes drint s tewregh, attawen bbarquqyen, imetmi yuzgh as x yires. Yedwer d ij n yiwed (bnadem) n wezru war itesri mghar i wsuhart nnes d wertax n wur nnes itekken x wayawya itardidis ineddu, yarder azru nni dja yuzghen yeswizzed yefsi amxumber n tracca yekkes d zzay s afus n utarras, yekkes d aghir d udar yeqqen tsiri tcedd s ifiran marra uffen zziyzwen.
Yecsi ijj n ufus zeg inni, yexzar day s rxezrat txeyyeq. Twezwiz rxezrat tarbu yamnus, rxezrat tehnunned deg unuri, rxezrat tezregh d akid s s imettawen, twesq iten d, isseghri imetmi yarzeg isseghri day s attas n tûrja, attas n usitem, attas n rayas yenna s: «ɛad yemma c ad tiri traja ghar k mermi gha d tesqaded “rmanda” ad tawyed “tumubin” ad ghar s tdewred s recwaghed…» Tanfust a d ict n tidett, d ict n tirawt, temmecsi d d ijj n wewlaf zi tudart i nteddar, u amezgun n tanfust a yirar x tma n wayer acemrar (la méditerranée).
Izran inu d tma n wayer mani zedghen inuriyen Scemdhen aseynu s tisfay n imettawen. Izran inu d timerdhrin n thudhart a yessagwaden.
Mayssa Rachida